So fabulous, yet not flawless.

Sitter i Daniels säng och lyssnar på musik. Inväntar hans mor och lillasyster, ska ut o äta med dom. Nervös? Nej nej, inte minsta lilla. Mer typ freaking out!
Tänk er att vi sitter där och äter, det blir såndär pinsam tystnad och dom sitter och granskar dig eftersom dom vill veta vad jag är för nån typ. Tankarna som snurrar i skallen då är ju typ: "ser jag tillräckligt bra ut?", "tycker dom jag verkar snäll?", "är jag för tyst?", "vad ska jag säga för att lätta stämningen?!", "håller jag måtten?". Ja ni fattar..
Äh vet ni vad? Jag ger mig fan på att detta ska gå bra och jag kommer göra så det går bra! Sätter dit finaste leendet gladaste humöret, slänger iväg blygheten och kör all in! :)
Wish me luck boys and girls ;)
Hoppas att ni har haft en fin helg och framför allt en fin alla hjärtans dag(även om jag själv tycker detta är en fullt meningslös dag som oftast för min egna del bara är fylld med orealistiska förväntningar som ändå aldrig blir av och bara gör mig ledsen i slutändan).

Anyhow, fick bli ett mobilblogg-inlägg. Vill ju att ni ska veta att jag inte har glömt bort er! Så puss på er kittiekats och fortsätt att ha det svinbra :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0